Styrelsens yttrande gällande Detaljplan för PFO B7 Fagerdala, samrådhandling

Fagerdala samfällighetsförening 2021-02-26

Till

Värmdö kommun

Detaljplan för PFO B7 Fagerdala, samrådhandling

Fagerdala samfällighetsförening vill i egenskap av företrädare för Fagerdala ga:1, 1:68 och 1:108 lämna nedanstående synpunkter.

Föreningen delar planförslagets syften att möjliggöra anslutning till kommunalt VA och som kompensation få större byggrätter men samtidigt behålla områdets speciella karaktär. Det finns ett starkt intresse bland medlemmarna för att bevara området karaktär.

Övergripande synpunkter

Trafik

Föreningen gör samma bedömning som kommunen att planförslaget medför en ökad permanentning vilket i sin tur kan medföra viss ökning av trafiken trafik. Vi efterlyser därför tydligare i konsekvensanalyserna vilka åtgärder som blir en följd av detta. Det gäller gångtrafiken inom området längs Fagerdalavägen. Under 00-talet anlade kommunen en gångväg som går längs Fagerdalavägen och vidare in mot Hemmesta. Gångvägens betydelse har ökat som säker skolväg (barnperspektivet) till busshållplatserna i området (2 st) men också som viktig för trivsel och friluftsliv då den frekvent används vid promenader, ridning och cykling. Då Fagerdalavägen är smal är detta en trafiksäkerhetsfråga. Gångvägen är inte utmärkt på plankartan. Ansvaret är oklart eftersom kommunen anlagt den på Trafikverkets vägområde vilket också omfattar privat mark. Ingen part underhåller den varken för slyröjning, slitlager eller vinterväghållning. Framkomligheten på den viktiga gångvägen har därför försämrats och vintertid tvingas man ut i vägbanan på Fagerdalavägen som med snövallar är ännu smalare och osäkrare. Även cykling på Fagerdalavägen ökar påtagligt. Om gångvägen, som löper längs stora delar av Fagerdalavägen från Hemmesta vägskäl ut till Fagerdala, rustas kan cyklingen flyttas över vilket höjer trafiksäkerheten. Föreningen vill att frågan klaras ut i samband med planarbetet, särskilt inom planområdet.

Trafiken genom Hemmesta kommer att öka till följd av att fler kommer att pendla till jobb och service från bostäder inom hela PFO 19 inklusive vårt område. Föreningen anser att frågan om trafiklösning genom Hemmesta blir än mer angelägen genom detaljplanering och bör lösas samtidigt med densamma.

Områdets karaktär

Planförslaget omfattar beskrivning av bebyggelse och landskapsbild samt kulturmiljö. Området beskrivs som variationsrikt med öppna hällmarker, skogsmark och bebyggelse. Öppna ytor beskrivs som ängar med gräs och skogen som värdefull med bl.a. skyddsvärda ädellövträd. Kulturmiljöbeskrivningen omfattar enbart äldre byggnader från tiden före 1900. Med denna beskrivning finner vi att planförslaget missat områdets själ (genius loci). Flertalet byggnader och de stora tomterna uppstod vid avstyckningar gårdarna Fagerdala 3:1 och 1:3. De stora tomterna medgav odling för självhushållning, servitut med fiskerättigheter understryker betydelsen för hushållsekonomin. Vad vi ser här är inte en beskrivning av en bemedlad borgarklass ’grosshandlarvillor’ utan dåtidens yrkesarbetare och hantverkare som utifrån 30-talets kris ville försäkra sig både om en egen beredskap för dåliga tider och möjligheter till extrainkomster. Således lämnades de gamla odlingsmarkerna (inte ängar) fria för fortsatt trädgårdsodling och byggnaderna lades på omkringliggande höjder. Gamla fruktträd finns fortfarande från denna tid och de sista av de ursprungliga ägarna vittnar om jordgubbsodlingar och landade strömmingsfångster som auktionerades ut från ångbåtsbryggan som då hade reguljär skärgårdstrafik till Fagerdala brygga. Skärgårdstrafiken är troligen en bidragande orsak till att Fagerdala kunde utvecklas – med andra färdsätt före bilepoken kunde området inte nås bekvämt. Friluftsbadbryggor ingick också i servituten och ger en bild av dåtidens intresse för folkhälsa. Sena avstyckningar med byggnader i områdets lägre delar och på gammal odlingsmark gör denna bild mindre tydlig.

Föreningen menar att denna bakgrund klargör områdets karaktär bättre än planförslagets fragmentariska och konventionella beskrivningar. Tillkomsthistorien är viktig för att ’göra rätt’ vid framtida förändringar och tydliggör inriktningen, vilket kan minska behovet av detaljerade bestämmelser kring fastighetsstorlek och BTA för i stort sett varje fastighet och istället reglera var nya byggnader får placeras (vilket nu egentligen inte regleras mer än avstånd till tomtgräns).

Föreningen vill påminna om att planen enligt 4 kap 32§ tredje stycket PBL inte ska vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Tillkomsthistorien bidrar till att belysa en unik period i öns bebyggelseutveckling utifrån nittonhundratrettiotalets förutsättningar och är minst lika kulturhistoriskt värdefull att dokumentera som enskilda äldre gårdar. Föreningen föreslår att planbeskrivningen kompletteras med områdets specifika tillkomsthistoria som manifesteras i fastighetsregistrets uppgifter om avstyckningar och servitut. Det bör kunna leda till generella regler om att byggnader inte ska planeras på odlingsmark.

Närmare synpunkter

Planområdets avgränsning

Föreningen ifrågasätter varför fastigheten 1:51 inte ingår i planområdet, särskilt som det dike (g2 i planförslaget) som norr och söder om fastigheten omfattas av förslag till markreservat för en gemensamhetsanläggning. Diket går öppet genom hela fastigheten. Om 1:51 inte tas med i detaljplanen kommer fortsatt utomplansbestämmelser att gälla här, vilket framstår som obegripligt.

Föreningen anser att fastigheten 1:108 i sin helhet ska ingå i planområdet – det gäller även de delar som ligger längs Fagerdalavägen. Trafikverkets vägområde på föreningens mark behöver regleras.

Användningsbestämmelser

Tekniska anläggningar – föreningen tillstyrker markreservat och placering för pumpstationerna (E2). Vad gäller transformatorstationer (E1) saknas på plankartan den som ligger i hörnet Fagerdalastigen/L:a Fagerdalavägen på 1:108. Vidare förutsätter föreningen att ledningsdragningarna för att förstärka elnätet och dragningarna till nya transformatorstationer sker i markförlagd kabel. Då kan läget på de två nya stationerna vid Kolugnsvägen på vid 1:94 och S6 behöva omprövas då de ligger på berg – till skillnad från om de läggs på andra sidan vägen.

Vägområdet – föreningen motsätter sig att vägområdet breddas. Det saknas motiv för detta eftersom de flesta fastigheter inte kan styckas uppstår ingen påtaglig förtätning. Trafikökningen på enskilda vägsträckor får därför anses som marginell – till skillnad mot de ackumulerade effekterna på Fagerdalavägen. Planförslagets beskrivning av åtgärder för gång- och cykelvägar längs vägarna bör strykas. De smala grusade vägarna som följer höjdsidor utan att inkräkta på tidigare odlingsmark är en del av områdets speciella karaktär som beskrivits ovan. Möten mellan bilar som främst kan ske vid tomtinfarter håller nere hastigheterna och eliminerar trafikrisker.

Bredare vägar med gångbanor framstår som inkonsistent i förhållande till intentionerna i planförslaget och kan påföra föreningen kostnader som inte kan anses skäliga i förhållande till planens syfte

Vändplatserna som planeras har föreningen invändningar mot i två fall, dels vid slutet på Hyttvägen i anslutning till fastigheten 1:84 som framstår som omotiverat ytkrävande, dels vid södra slutet på Dalängsvägen där vi vid samråd med markägaren funnit att en servitutslösning vid stallet på Fagerdala 1:31 skulle ge en fullgod lösning. Föreningen förordar att planförslaget omarbetas i dessa avseenden.

Föreningen ifrågasätter det stora vägområdet vid fastigheterna 1:88, 1:89 och 1:112 där delar utanför det egentliga vägområdet bör vara Naturmark och kunna tillföras angränsande fastigheter.

Naturmark

Fastigheten 1:68, föreningen tillstyrker att fastigheten får beteckningen Naturmark, den bör lämpligen omfatta hela 1:68 så att även tomten norr om 1:70 och 1:72 får beteckningen natur i stället för beteckning Bostäder men med byggförbud.

Fastigheten 1:59 del, föreningen har inget intresse av att denna tomt får bestämmelsen Naturmark och ska ingå i en samfällighet. De stora tomterna och den omedelbara närheten till strövområden utanför planområdet gör att det saknas motiv för att införa ytterligare allmän platsmark i området, som ska förvaltas av föreningen och därmed ytterligare belasta föreningens ekonomi antingen som gemensamhetsläggning eller då föreningen skulle tvingas lösa in densamma.

Fastigheten 1:108 – föreningen motsätter sig vidare den ändring som gjorts i förhållande till det tidigare utskicket med datum 2021-01-12 där delar av fastigheten längs Fagerdalastigen vid 1:10 och 1:95 hade bestämmelsen Bostäder men som istället föreslås få beteckningen Naturmark. Skälen till att vi motsätter oss detta är två. För det första saknas motiv för bestämmelsen Naturmark. Områdets kulturhistoriska värden påverkas inte då de stora fastigheterna i området består. Behovet av allmän platsmark är som påpekats ovan överflödigt. För att undvika att ett bostadshus placeras i den norra delen, där tomten är smal och grannfastigheten har ett hus i tomtgräns, kan denna del ges en bestämmelse (prickad mark) som undantar tomtdelen från att bebyggas. För det andra kräver genomförandet av planförslaget stora insatser från föreningen: gränsjusteringar med åtföljande kostnader, förrättningar, anläggande av vändplatser mm belastar föreningen med relativt få ingående fastigheter. Vi menar – på samma sätt som planförslaget motiveras med att ”större byggrätter på befintliga fastigheter som en form av kompensation för anslutningsavgift till VA-nätet” – att denna avgränsade del av 1:108 bör tilldelas byggrätt för att föreningen fullt ut ska kunna fullfölja planförslaget. Kommunen bör vara aktsam med att påföra andra parter kostnader när kommun själv inte är beredd att medverka särskilt då det i praktiken inte tillför nya kvaliteter eller skyddar höga naturvärden.

Park

Fastigheten 1:108 omfattas i söder av beteckningen Park utom längs delar av Fagerdalastigen vid 1:10 och 1:95. Föreningen tillstyrker bestämmelserna i dessa delar, men vill peka på att upphävandet av strandskyddet på delar av fastigheten 1:111 bör göra det möjligt att tillföra del av 1:108 söder om1:111 till denna fastighet genom förrättning. Området är inte tillgängligt för friluftsändamål p.g.a. topografin.

Vattenområde

Föreningen äger huvudsakligen vattenområdena söder om fastigheten 1:108. Vi anser att den allmänna beteckningen W för ändras till W1 eftersom de områden som fått denna beteckning är frekventerade badplatser. Det västra vattenområdet är historiskt områdets viktigaste badplats, tillgängligheten har säkrats genom ett flertal servitut till bryggorna som inte är båtbryggor utan just badbryggor. I framtiden med ökad permanentning och förestående generationsskifte bör badplatserna kunna rustas upp med t.ex. större badbryggor vilket skulle underlättas av beteckningen W1. Föreningen ser det som en angelägenhet för området och motiverar att föreningen fortsatt äger marken med tillhörande vattenområden söder därom.

Gemensamhetsanläggningar

Ga:1 – vägområdet kräver omfattande genomförandeåtgärder med åtföljande förrättningar. Planförslaget innebär att flera S-områden förslås tillföras ga:1. Föreningen tillstyrker att s:2 och s:5 kan tillföras ga:1 vid en förrättning, men motsätter sig att vändplatsen på Fagerdalavägen vid bryggan (s:3 – Trafikverkets väg) ska ingå i ga:1 likaså bör inte s:1 och s:6 ingå eftersom dessa är samfällda mellan ett begränsat antal markägare och riskerar att medföra kostnader som belastar föreningen.

Ga:2 – föreningen vill påpeka att ga:2 bildats som gemensamhetsanläggning med ändamål VAanläggning och inte som felaktigt påstås grönområde. Ringblomsvägen ingår således inte i ga:2 men går på fastigheten 1:108. Ursprungligen avsågs Ringblomsvägen ingå i ga:1 men av okänd anledning fullföljdes inte förrättningen. Under ett flertal år ingick dock de fyra fastigheterna i Fagerdala samfällighetsförening i tron att så var fallet. Föreningen menar att Ringblomsvägen på 1:108 bör tillföras ga:2 genom förrättning alternativt ingå i ga:1 vilket dock fastighetsägarna hittills motsatt sig.

Älgstråket ingår i planförslaget. Vi har inte kunnat se hur detta ska regleras i planförslaget. Det saknas ga-beteckning på vägen. Föreningen anser att Älgstråket, som också går på 1:108, bör lösas antingen genom en ny ga inrättas genom förrättning eller ingå i ga:1 i likhet med som beskrivits ovan för Ringblomsvägen.

G1 – är ett vägområde som idag är del av 1:59. Föreningen anser inte att g1 behöver inrättas.

G2 – krondiket löper från Fagerdalavägen genom 1:47, 1:64, 1:50, 1:51, 1:103, 1:108, 1:116 och slutligen genom 1:3 ned till Breviksundet. Vattnet går kulvertförlagt genom 1:48 samt under L:a Fagerdalavägen. Föreningen anser att g2 är ofullständigt redovisat och reglerat i planförslaget. Det är angeläget då diket vid tidigare extremväder översvämmat området och genomrinningen måste kunna garanteras genom inrättandet av en samfällighet. Krondiket avvattnar ett stort område utefter Bullandövägen som leds i kulvert under Fagerdalavägen – i dess lågpunkt – in i diket. Föreningen menar dels att samtliga berörda fastigheter bör ingå, dels att Trafikverkets ansvar bör regleras i planen på samma sätt som planbeskrivningen tar upp dagvattenavrinningen inom planområdet.

Föreningen anser inte att förvaltningen av g2 ska ordnas genom omprövning av ga:1, utan i särskild ordning. Vi tar fasta på vad kommunen skriver i skriften Fritidshusområde i förändring – del 1 planering sid 12: ”Om dagvattenfrågorna i ett område är komplicerade och behöver lösas i ett större sammanhang kan kommunen bli huvudman för dagvatten i delar av området.” Föreningen anser att detta är vad som krävs vad gäller G2.

Om genomförandet

Planförslaget har lagt höga ambitioner vad gäller områdets karaktär vilket innebär omfattande åtaganden i form av allmän platsmark för föreningen. Eftersom kommunen frånsäger sig allt ansvar för genomförandet genom att föranstalta om enskilt huvudmannaskap bör dessa stå i proportion tillplanens syfte – att medge permanentning. Förening motsätter sig inte huvudmannaskap för de områden som redan hanteras men vill betona att ett nya åtagande måste förenas med möjligheter till intäkter. Vägstandard och allmän platsmark för natur och park som i planförslaget utökas och föreslås förvaltas samfällt bör i varje enskilt fall motiveras utifrån behov och särskilda värden och därför hållas på rimliga nivåer. Föreningen har ovan berört detta i sina enskildheter men vill avslutningsvis ytterligare betona att för att en fastighet ska kunna bli intvingad i en gemensamhetsanläggning måste delaktigheten vara av väsentlig betydelse för fastigheten som sådan (7 kap 1§ FBL).

Fagerdala den 26 februari 2021

Enligt uppdrag

Victoria Treutiger Andreas Totschnig

sekreterare kassör