Till
Värmdö kommun
Fagerdala samfällighetsförening vill i egenskap av företrädare för Fagerdala ga:1, 1:68 och 1:108 lämna nedanstående synpunkter. Föreningen har fått anstånd att inkomma med sitt yttrande till den 16 februari.
Föreningen delar planförslagets syften att möjliggöra anslutning till kommunalt VA och som kompensation få större byggrätter men samtidigt behålla områdets speciella karaktär. Det finns ett starkt intresse bland medlemmarna för att bevara området karaktär.
Övergripande synpunkter
Trafik
Föreningen gör samma bedömning som kommunen att planförslaget medför en ökad permanentning vilket i sin tur medför viss ökad trafik. Vi efterlyser därför tydligare i konsekvensanalyserna åtgärder som blir en följd av detta. Det gäller
gångtrafiken inom området längs Fagerdalavägen. Under 00-talet anlade kommunen en gångväg som går längs Fagerdalavägen och vidare in mot Hemmesta. Gångvägens betydelse har ökat som säker skolväg (barnperspektivet) till busshållplatserna i området (2 st) men också som viktig för trivsel och friluftsliv då den frekvent används vid promenader, ridning och cykling. Då Fagerdalavägen är smal är detta en trafiksäkerhetsfråga. Gångvägen är inte utmärkt på plankartan. Ansvaret är oklart eftersom kommunen anlagt den på Trafikverkets vägområde men ingen part underhåller den varken för slyröjning, slitlager eller vinterväghållning. Framkomligheten på den viktiga gångvägen har därför försämrats och vintertid tvingas man ut i vägbanan på Fagerdalavägen som med snövallar är ännu smalare och osäkrare. Även cykling på Fagerdalavägen ökar påtagligt. Om gångvägen, som löper längs stora delar av Fagerdalavägen från Hemmesta vägskäl ut till Fagerdala, rustas kan cyklingen flyttas över vilket höjer trafiksäkerheten. Föreningen vill att frågan klaras ut i samband med planarbetet särskilt inom planområdet.
trafiken genom Hemmesta kommer att öka till följd av att fler kommer att pendla till jobb och service från bostäder inom hela PFO 19 inklusive vårt område. Föreningen anser att frågan om trafiklösning genom Hemmesta blir än mer angelägen genom detaljplanering och bör lösas samtidigt med den.
Områdets karaktär
Planförslaget omfattar en bebyggelse och landskapsbild samt kulturmiljö. Området beskrivs som variationsrikt med öppna hällmarker, skogsmark och bebyggelse. Öppna ytor beskrivs som ängar med gräs och skogen som värdefull med bl.a. skyddsvärda ädellövträd. Kulturmiljöbeskrivningen omfattar enbart äldre byggnader från tiden före 1900. Med denna beskrivning finner vi att planförslaget missat områdets själ (genius loci). Flertalet byggnader och de stora tomterna uppstod vid avstyckningar gårdarna Fagerdala 3:1 och 1:3. De stora tomterna medgav odling för självhushållning, servitut med fiskerättigheter understryker betydelsen för hushållsekonomin. Vad vi ser här är inte en beskrivning av en bemedlad borgarklass ’grosshandlarvillor’ utan dåtidens yrkesarbetare och hantverkare som utifrån 30-talets kris ville försäkra sig både om en egen beredskap för dåliga tider och möjligheter till extrainkomster. Således lämnades de gamla odlingsmarkerna (inte ängar) fria för fortsatt trädgårdsodling och byggnaderna lades på omkringliggande höjder. Gamla fruktträd finns fortfarande från denna tid och de sista av de ursprungliga ägarna vittnar om jordgubbsodlingar och landade strömmingsfångster som auktionerades ut från ångbåtsbryggan som då hade reguljär skärgårdstrafik till Fagerdala brygga. Troligen en bidragande orsak till att Fagerdala kunde utvecklas – med andra färdsätt före bilepoken kunde området inte nås bekvämt. Friluftsbadbryggor ingick också i servituten och ger en bild av dåtidens intresse för folkhälsa. Sena avstyckningar med byggnader i områdets lägre delar och på gammal odlingsmark gör denna bild mindre tydlig.
Men – föreningen menar att denna bakgrund klargör områdets karaktär bättre än planförslagets fragmentariska och konventionella beskrivningar. Tillkomsthistorien är viktig för att ’göra rätt’ vid framtida förändringar och tydliggör inriktningen, vilket kan minska behovet av detaljerade bestämmelser kring fastighetsstorlek och BTA för i stort sett varje fastighet och istället reglera var nya byggnader får placeras (vilket nu egentligen inte regleras mer än avstånd till tomtgräns). Föreningen vill påminna om att planen enligt 4 kap 32§ tredje stycket PBL inte ska vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte.
Tillkomsthistorien bidrar till att belysa en unik period i öns bebyggelseutveckling utifrån nittonhundratrettiotalets förutsättningar och är minst lika kulturhistoriskt värdefull att dokumentera som enskilda äldre gårdar. Föreningen föreslår att planbeskrivningen kompletteras med områdets specifika tillkomsthistoria som manifesteras i fastighetsregistrets uppgifter om avstyckningar och servitut. Det bör kunna leda till generella regler om att byggnader inte ska planeras på odlingsmark.
Närmare synpunkter
Planområdets avgränsning
Föreningen ifrågasätter varför fastigheten 1:51 inte ingår i planområdet, särskilt som det dike (g2 i planförslaget) som norr och söder om fastigheten omfattas av förslag till markreservat för en gemensamhetsanläggning. Diket går öppet genom hela fastigheten. Om 1:51 inte tas med i detaljplanen kommer fortsatt utomplansbestämmelser att gälla här vilket framstår som obegripligt.
Föreningen anser att fastigheten 1:108 i sin helhet ska ingå i planområdet – det gäller även de delar som ligger längs Fagerdalavägen. Trafikverkets vägområde kan ju inte gälla på föreningens mark.
Användningsbestämmelser
Tekniska anläggningar – föreningen tillstyrker markreservat och placering för pumpstationer (E2) och transformatorstationer (E1). En transformatorstation verkar bortglömd i planen, Den står vid Fagerdalastigens anslutning till L:a Fagerdalavägen på 1:108.
Vägområdet – föreningen motsätter sig att vägområdet breddas. Det saknas motiv för detta eftersom de flesta fastigheter inte kan styckas uppstår ingen påtaglig förtätning. Trafikökningen på enskilda vägsträckor får därför anses som marginell. Planförslagets beskrivning av åtgärder för gång- och cykelvägar längs vägarna bör strykas. De smala grusade vägarna som följer höjdsidor utan att inkräkta på tidigare odlingsmark är en del av områdets speciella karaktär som beskrivets ovan. Möten som främst kan ske vid tomtinfarter håller nere hastigheterna och eliminerar trafikrisker. Bredare vägar med gångbanor inkonsistent i förhållande till intentionerna i planförslaget.
vändplatserna som planeras har föreningen inga invändningar mot utom i två fall, dels vid slutet på Hyttvägen i anslutning till fastigheten 1:64 som framstår som omotiverat ytkrävande, dels vid södra slutet på Dalängsvägen där vi vid samråd med markägaren funnit att en servitutslösning vid stallet Fagerdala 1:31 skulle ge en fullgod lösning.
Föreningen ifrågasätter det stora vägområdet vid fastigheterna 1:88, 1:89 och 1:112 där delar utanför det egentliga vägområdet bör vara Naturmark och kunna tillföras angränsande fastigheter.
Naturmark
fastigheten 1:68, föreningen tillstyrker att fastigheten får beteckningen Naturmark, den bör lämpligen omfatta hela 1:68 så att även tomten norr om 1:70 och 1:72 får beteckningen natur i ställer för beteckning Bostäder men med byggförbud.
… fastigheten 1:59 del, föreningen har inget intresse av att denna tomt får bestämmelsen Naturmark vilket därmed ytterligare skulle belasta föreningen antingen som gemensamhetsläggning eller där föreningen tvingas lösa in densamma.
… fastigheten 1:108 – föreningen motsätter sig den ändring som gjorts i förhållande till det tidigare utskicket med datum 2021-01-12 där delar av fastigheten längs Fagerdalastigen vid 1:10 och 1:95 hade bestämmelsen Bostäder men som istället föreslås få beteckningen Naturmark. Skälen till att vi motsätter oss detta är två. För det första kräver genomförandet av planförslaget stora insatser från föreningen: gränsjusteringar med åtföljande kostnader, förrättningar, anläggande av vändplatser mm belastar föreningen med relativt få ingående fastigheter. Vi menar – på samma sätt som planförslaget motiveras med att ”större byggrätter på befintliga fastigheter som en form av kompensation för anslutningsavgift till VA-nätet” – att denna avgränsade del av 1:108 bör tilldelas byggrätt för att föreningen fullt ut ska kunna fullfölja planförslaget. För det andra saknas motiv för bestämmelsen Naturmark. Områdets kulturhistoriska värden påverkas inte då de stora fastigheterna i området består. För att undvika att ett bostadshus placeras i den norra delen, där tomten är smal och grannfastigheten har ett hus i tomtgräns, kan denna del ges en bestämmelse (prickad mark) som undantar tomtdelen från att bebyggas.
Park
… fastigheten 1:108 omfattas i söder av beteckningen Park utom längs delar av Fagerdalastigen vid 1:10 och 1:95. Föreningen tillstyrker bestämmelserna i dessa delar, men vill peka på att upphävandet av strandskyddet på delar av fastigheten 1:111 bör göra det möjligt att tillföra del av 1:108 söder om 1:111 till denna fastighet genom förrättning. Området är inte tillgängligt för friluftsändamål p.g.a. topografin.
Vattenområde
föreningen äger huvudsakligen vattenområdena söder om fastigheten 1:108. Vi anser att den allmänna beteckningen W för ändras till W1 eftersom de områden som fått denna beteckning är frekventerade badplatser. Särskilt det västra vattenområdet är historiskt områdets viktigaste badplats, tillgängligheten har säkrats genom ett flertal servitut till bryggorna som inte är båtbryggor utan just badbryggor. I framtiden med ökad permanentning och förestående generationsskifte bör badplatserna kunna rustas upp med t.ex. större badbryggor vilket skulle underlättas av beteckningen W1.
Gemensamhetsanläggningar
Ga:1 – vägområdet kräver omfattande genomförandeåtgärder med åtföljande förrättningar, det innebär att flera S-områden kan tillföras ga:1. Föreningen tillstyrker att s:1, s:2, s:5 och s:6 kan tillföras ga:1 vid en förrättning, men motsätter sig att vändplatsen på Fagerdalavägen vid bryggan (Trafikverkets väg) ska ingå i ga:1.
Ga:2 – föreningen vill påpeka att ga:2 bildats som gemensamhetsanläggning med ändamål VA-anläggning och inte som felaktigt påstås grönområde. Ringblomsvägen ingår således inte i ga:2 men går på fastigheten 1:108. Ursprungligen avsågs Ringblomsvägen ingå i ga:1 men av okänd anledning fullföljdes inte förrättningen. Under ett flertal år ingick dock de fyra fastigheterna i Fagerdala samfällighetsförening i tron att så var fallet. Föreningen menar att Ringblomsvägen på 1:108 bör tillföras ga:2 genom förrättning alternativt ingå i ga:1 vilket dock fastighetsägarna hittills motsatt sig.
Älgstråket ingår i planförslaget. Vi har inte funnit hur detta ska regleras i planförslaget. Det saknas ga-beteckning på vägen. Föreningen anser att Älgstråket, som också går på 1:108, bör lösas antingen genom en ny ga:x eller ingå i ga:1 i likhet med som beskrivits ovan för Ringblomsvägen.
Om genomförandet
Planförslaget har lagt höga ambitioner vad gäller områdets karaktär vilket innebär omfattande åtaganden för föreningen eftersom kommunen frånhänder sig allt ansvar för genomförandet genom att föranstalta om enskilt huvudmannaskap. Förening motsätter sig inte detta men vill betona att ett sådant åtagande måste förenas med möjligheter till intäkter. Vägstandard, naturmark, park mm som i planförslaget utökas men förblir samfälld bör därför hållas till rimliga nivåer, vilket belysts ovan i sina enskildheter men som föreningen avslutningsvis vill betona ytterligare.
Fagerdala den 3:e februari 2021
Enligt uppdrag
Carl-Johan Engström Andreas Totschnig